Patentansökan
Det är viktigt att lägga resurser på att ta fram en bra patentansökan. En patentansökan tas lämpligen fram i en djupgående diskussion mellan patentombudet och uppfinnaren, där man noga går igenom den tekniska lösningen och definierar det skyddsomfång som eftersträvas. Ofta är det också viktigt att se hur patentansökan passar in i ett större sammanhang, till exempel hur den förhåller sig till andra patentansökningar som ett företag har, företagets affärsstrategi på inhemska och utländska marknader, samt om det finns andra skyddsformer såsom mönster, eller varumärken, som kan vara bättre eller som ett komplement till patentansökan.
Patentet kan ses som ett avtal mellan uppfinnare/sökande och staten, och innebär att den som får ett patent får ett tidsbegränsat monopol på sin uppfinning, mot att patentet publiceras och därmed kan ligga till grund för den fortsatta tekniska utvecklingen.
För att få patent måste uppfinningen beskrivas så detaljerat att en fackman på teknikområdet kan utöva uppfinningen. Detta krav medför att denna kunskap kan bidra till den vidare teknikutvecklingen. En patentansökan blir offentlig efter 18 månader efter det att man lämnat in den.
Patent är i grunden nationella rättigheter, vilket innebär att man måste söka patent i varje land där man önskar patentskydd. Det finns dock vissa undantag. Bland annat i Europa, går det att söka centralt och sedan välja om patentet ska gälla i flera länder (så kallat ”enhetspatent” eller ”unitary patent”), eller välja individuella länder där man önskar nationella rättigheter. Dessa beslut är ofta komplexa och beror på en rad olika faktorer och där kan vi bistå med hjälp att hitta den lösning som är bäst i varje given situation för patentinnehavaren.
Ansökningskriterier
För att kunna få patent på en uppfinning måste tre grundläggande villkor vara uppfyllda:
Uppfinningen
– måste vara ny
– ska ha uppfinningshöjd
– ska vara industriellt tillämpbar
Nyhet
Att uppfinningen är ny innebär att den inte på något sätt blivit offentliggjord någonstans i världen före den dag då patentansökan lämnas in.
Uppfinningen får således inte ha beskrivits i någon broschyr, tidskrift, föredrag eller liknande, och får inte heller ha förevisats, använts eller marknadsförts så att den blivit allmänt tillgänglig eller så att vem som helst har kunnat ta del av den. Det är alltså mycket viktigt att uppfinnaren inte berättar om sin uppfinning för utomstående, och på så sätt själv förstör nyheten innan en patentansökan lämnats in. Det finns dock undantag för denna regel i vissa länder. Till exempel USA har en så kallad ”grace period” som möjliggör inlämning av en ansökan inom ett år efter en uppfinning har offentliggjorts. Därför är det alltid bra att kolla med oss och inte ge upp direkt om uppfinningen skulle råka ha offentliggjorts innan en patentansökan lämnats in.
UPPFINNINGSHÖJD
Med uppfinningshöjd menas att uppfinningen väsentligt ska skilja sig från allt vad som blivit känt före inlämnandet av patentansökan.
Detta innebär att uppfinningen inte får utgöra en för en fackman inom området uppenbar lösning på det problem som uppfinningen är avsedd att lösa. Denne mytiske ”fackman” förutsätts vid bedömning av uppfinningshöjd ha kunskap om all teknik som blivit offentlig inom de tekniska områden som ligger till grund för bedömningen av uppfinningen.
INDUSTRIELL TILLÄMPBARHET
Att en uppfinning är industriellt tillämpbar innebär att den skall ha teknisk karaktär och teknisk effekt. Uppfinningen ska vara sådan att ett förutsägbart resultat uppnås varje gång den används, med andra ord vara reproducerbar.
Det resultat som uppnås med uppfinningen behöver däremot inte vara bättre eller effektivare än vad som tidigare uppnåtts. Uttrycken ”industriell” och ”teknisk” ska här förstås i en mycket vid mening, och hänför sig till både tillverkning och användning av en uppfinning.
KONTAKTA
Johan Ståhlberg
PATENTKONSULT & EUROPAPATENTOMBUD
T +46 8 545 874 23
M +46 70 413 72 43
johan.stahlberg@norens.se