BEGRÄNSNING I TID FÖR FULLFÖLJNING AV PCT I KANADA

Kanada ändrar sin patentlag den 30 oktober 2019 och PCT-ansökningar inlämnade från och med då måste fullföljas inom 30 månader från prioritetsdagen. För att få chansen att lämna att i efterhand vid missad frist krävs bevis på att det var oavsiktligt att missa fristen. PCT-ansökningar inlämnade före lagändringen kan fortfarande lämnas in upp till 42 månader efter prioritetsdagen mot förhöjd avgift.

Välkommen Gunnar!

Vi är glada att hälsa Gunnar Hjalt välkommen till Noréns!

Hård brexit – vad händer med dina immateriella rättigheter?

Osäkerheten är just nu stor om hur och när Storbritannien kommer att lämna EU. Om det blir en mjuk brexit så hanteras många immaterialrättsliga frågor på ett förutsägbart sätt inom ramen för ett avtal mellan EU och Storbritannien. En hård brexit – och sannolikheten för det har ökat den sista tiden – kan däremot ha viktiga implikationer för din immaterialrättsstrategi redan på kort sikt. I första hand kommer EU-varumärken och EU-designskydd att beröras, medan patent inte berörs på samma sätt. Det befintliga europeiska samarbetet om patent (EPO) regleras inte av EU-rätt och berörs därför inte av brexit.

Storbritannien har uttalat att beviljade EU-varumärken och EU-designskydd (så kallade RCD) kommer att omvandlas till nationella rättigheter vid en hård brexit. Speciella regler kan komma att gälla för ansökningar som lämnats in men inte beviljats vid tidpunkten för brexit.  

Noréns bevakar utvecklingen och kan bistå med rådgivning i dessa frågor.

 25 Mars 2019

 

Noréns-medarbetare bidrar till internationell harmonisering av patenträtt

Jan Modin, Europeiskt patentombud hos Noréns Patentbyrå, har under många år engagerat sig i internationellt samarbete för att harmonisera patentlagarna i olika länder, genom den internationella branschföreningen för IP-ombud, FICPI (se www.ficpi.org).

Under ca 40 år har frågan om harmonisering av patentlagarna diskuterats globalt, men dessa diskussioner körde fast för ca 15 år sedan, och därefter har ett antal länder försökt driva frågan vidare inom ramen för den s.k. B+ gruppen, som inbegriper flertalet utvecklade industriländer.  Regeringsdelegationer, patentmyndigheter och  olika industriorganisationer har deltagit i förhandlingarna.

Bakgrunden är de stora skillnader som finns mellan olika länders patentsystem. Trots att USA år 2013 ändrade sin patentlag i riktning mot ”first-to-file” kvarstår många väsentliga skillnader gentemot europeisk patenträtt. I Asien finns andra skillnader, men patentlagarna i exempelvis Japan och Kina bygger på tysk patenträtt och är mer lika europeisk patenträtt än den som gäller i USA.

FICPI har nu   framlagt ett förslag som innehåller förslag till lösningar på de tre knäckfrågor som anses viktigast att lösa i ett första skede, nämligen

  • en s.k. ”grace period”, dvs ett tidsbegränsat undantag från nyhetskravet efter publicering av en uppfinning innan den patentsökts,
  • regler om föranvändarrätt, ”prior user rights”, för den som investerat i en uppfinning utan att söka patent, och
  • regler om kollision, ”conflicting applications”, när två sökande sökt patent på liknande uppfinningar innan någon av uppfinningarna blivit allmänt kända.

FICPI’s förslag har utarbetats av en arbetsgrupp från olika länder, och Jan Modin har varit drivande i denna arbetsgrupp. Förlaget har i mars 2019 publicerats i ”epi information”, en facktidning för europeiska patentombud. En länk till artikel, som har Jan Modin som medförfattare, finns här.

Nyheter i svenska varumärkeslagen från 1 januari 2019

I början av 2019 kommer den nya svenska varumärkeslagen som moderniseras för att anpassas till uppdateringar som redan finns på EU-nivå.

En viktig nyhet är att kravet på grafisk återgivning slopas. Det blir därmed möjligt att även hos PRV kunna registrera varumärken som exempelvis rörelsevarumärken, ljudvarumärken med ljudfiler och multimediamärken.

En annan förändring är att den som får en invändning riktad mot sitt nya varumärke kan begära att invändaren presenterar bevis om användning.Från årsskiftet kommer också förändring som påverkar förnyelser av varumärken för ansökningar som lämnas in från den 1 januari 2019 och framåt.

Om du har frågor eller önskar diskutera nya varumärkeslagen är ni välkommen att höra av er till oss!

Karolina Hedberg Strömbäck

Telefon: +46 (0) 8 545 874 00

E-mail: karolina.stromback@norens.se

 

 

 

PRV slutar skicka ut patentbrev

I början av 2019 slutar PRV (Patent och Registreringsverket) att skicka ut tryckta patentbrev när svenska patent har blivit beviljade. PRV hänvisar istället till den publicering av patentskriften som finns tillgänglig på hemsidan i Svensk Patentdatabas.

Det tryckta patentbrevet måste i fortsättningen beställas från PRV. Eftersom vi vet att patentbrevet är mycket uppskattat av våra kunder så kommer vi även i fortsättningen se till så att alla våra svenska kunder får både patentbrevet och patentskriften översända efter att patentet utfärdats.

Nya länder anslutna till WIPO:s Madrid System

Indonesien, Afghanistan och Malawi har under det senaste året anslutit sig till Madrid Systemet.

Detta innebär att man sedan årsskiftet nu kan designera upp till 102 olika länder i sin Internationella Ansökan. Inom kort förväntas även Kanada att ansluta sig

Madrid Systemet är ett internationellt system som låter en varumärkesinnehavare designera ett stort antal länder i en gemensam ansökan. På detta sätt kan man genom en samlad ansökan skydda sitt varumärke globalt på ett effektivt sätt.

Om ni är intresserade av att vet mer om hur ni på bästa sätt skyddar era varumärken internationellt, hör av er till oss så kan vi berätta mer.

 

Noréns Innovation Indicator 2018

RaySearch är Sveriges mest innovationstäta företag

Enligt Noréns Innovation Indicator är RaySearch Laboratories (publ) Sveriges mest innovationstäta företag 2018. RaySearch utvecklar och säljer innovativa mjukvarulösningar för förbättrad cancerbehandling, bland annat genom dosplaneringssystemet RayStation och onkologiinformationssystemet RayCare. RayStation och numera även RayCare används på cancerkliniker används sedan länge världen över i arbetet med att bekämpa cancer genom att ge patienterna rätt stråldos. Under 2016 hade RaySearch en omsättning på 531 mSEK, och lämnade in 10 patentansökningar. Det gör RaySearch till det företag som gjorde flest patentansökningar i relation till omsättningen. Patentportföljen är fokuserad på mjukvara för dosplanering.

– Vi är mycket glada över att hamna på första plats i Noréns Innovation Indicator. För oss är detta ett bevis på våra medarbetares kreativitet och drivkraft att förbättra strålbehandlingen för patienter över hela världen. På RaySearch uppmuntras fritt tänkande och vi arbetar kontinuerligt med att ta fram och implementera idéer som även ligger utanför de direkta tillämpningsområden vi för närvarande fokuserar på. RayStation och RayCare har bägge skapats genom aktivt innovationsarbete. Vi avser att fortsätta bidra till patientnära innovation och förbättrad cancervård så länge det behövs, säger Danielle Lewensohn, immaterialrättschef.

Noréns Innovation Indicator 2018

Rank 2018 Rank 2017 Företag Antal publicerade nya patentansökningar Omsättning 2016 (mSEK) Nya patent-ansökningar/ omsatt miljard
1 (-) RAYSEARCH 10 531 18.8
2 (-) VÄLINGE INNOVATION 18 1000[1] 18.0
3 (3) AXIS 63 7386 8.5
4 (2) ERICSSON 1801 222600 8.1
5 (1) FINGERPRINT CARDS 37 6638 5.6
6 (6) THULE 31 5611 5.5
7 (7) HALDEX 22 4374 5.0
8 (9) AUTOLIV 243 61 349 4.0
9 (5) SKF 201 72800 2.8
10 (10) HUSQVARNA 88 35982 2.4
11 (14) DOMETIC SWEDEN 30 12388 2.4
12 (16) ASSA ABLOY 130 71293 1.8
13 (8) SPOTIFY 50 28600[2] 1.7
14 (12) ELECTROLUX 204 121093 1.7
15 (-) HOGANAS 13 8223 1.6
16 (13) SANDVIK 108 81553 1.3
17 (18) SAAB 36 28631 1.3
18 (15) ALFA LAVAL 44 35634 1.2
19 (29) ATLAS COPCO 107 101536 1.1
20 (-) PERSTORP 11 11305 1.0

Golvföretaget Välinge knep andraplatsen i år. Välinge utvecklar teknik för bland annat så kallade ”klickgolv” men några golv säljer man inte. stället går affärsmodellen ut på att uteslutande sälja patentlicenser, vilket gör att patent är en viktig del av verksamheten.

Telekomjätten Ericsson är det svenska företag som lämnar in överlägset flest patentansökningar och man ligger högt i topp varje år även vad gäller antal ansökningar per omsatt krona. Nätverkskameratillverkaren Axis ligger även i topp fem varje år.

Noréns Innovation Indicator är en årlig ranking av svenska företags innovationstäthet, och bygger på ett nyckeltal för hur aktivt ett företag arbetar för att skydda sin framtida omsättning med hjälp av patent. Noréns Innovation Indicator gör det möjligt att mer objektivt jämföra hur företag arbetar med att skydda sina idéer.

Noréns Innovation Indicator mäter antal patentsökta uppfinningar per omsatt krona. Ett högt tal representerar hög innovationstäthet.

Noréns Innovation Indicator beräknas med 18 månaders fördröjning, eftersom patentansökningar hålls hemliga en tid efter inlämning. Därför är 2016 det senaste år för vilket det finns fullständiga data.

Det som är spännande med Noréns Innovation Indicator är att stora och små företag kan ”tävla” på lika villkor. Ett högt värde på Noréns Innovation Indicator signalerar en målmedveten satsning vad gäller teknikutveckling och offensiv strategi för att skydda resultaten av denna utveckling. Därmed finns ofta goda förutsättningar för tillväxt.

– Det är roligt att synliggöra den innovationskraft som finns i Sverige och vi gratulerar RaySearch till förstaplatsen, säger Anders Bratt på Noréns Patentbyrå AB.

 

Om Noréns Innovation Indicator

Noréns Innovation Indicator mäter innovationstäthet definierat som patentaktivitet i förhållande till omsättningen, och har utarbetats av Noréns Patentbyrå AB. Det kan användas som ett mått på hur aktivt företaget är att utveckla ny teknik samt att skydda sin framtida omsättning med hjälp av patent.

    • Endast företag med koncernhuvudkontor i Sverige ingår, vilket utesluter bland andra Scania och AstraZeneca.
    • Endast företag med minst tio nya patentansökningar och med en omsättning om minst 100 mkr år 2016 ingår. Eftersom patentansökningar publiceras med fördröjning är 2016 det senaste året för vilket det finns fullständiga data i dagsläget.
    • Omsättning på koncernnivå (där inte annat anges) har hämtats från årsredovisningen för år 2016.
    • En patentfamilj anses som en patentansökan i denna studie. En patentfamilj gäller i typfallet en enda uppfinning. En patentfamilj kan resultera i ansökningar och beviljade patent i fler länder.
    • Läkemedelsbolag – som ofta satsar på färre men viktiga patent – hamnar utanför listan på grund av de flesta företag antigen tillhör koncerner med huvudkontor utanför Sverige (AstraZeneca, GE Healthcare) eller är relativt små.

 

[1] Välinges omsättning enligt uppgift på valinge.se

[2] Spotifys omsättning enligt va.se.

Nobelpriset i Ekonomi går till …. patentsystemet!

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har gått (med hälften) till Paul Romer vid NYU Stern School of Business, New York för ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”. Romer fick sitt pris för sin forskning kring innovationsklimat, där han visade att ett väl balanserat patentsystem är viktigt för att främja tillväxt. Den möjlighet till ensamrätt som patent ger stimulerar investeringar i forskning och utveckling vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Andra hälften av priset gick till William D. Nordhaus, Yale University. Mer information finns på Kungliga vetenskapsakademins hemsida:

https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/ekonomipriset-2018

 

Welcome to learn more about Chinese Trademark Strategies!

Welcome to learn more about Chinese Trademark Strategies!

China is an increasingly significant market to European companies. Only Beijing has 25 million people and China has a total of 1,4 billion people, compared to the EU’s 500 million. Not only laws and practice are different in China from an EU perspective, but also the way trademarks are being created and used. To build a solid trademark protection and to avoid infringement it is crucial to be aware of such differences.

Did you know that Chinese companies and consumers tend to identify foreign trademarks by using Chinese equivalents? The translation can be phonetic, such as the fast-food trademark Subway that is translated to the Chinese characters 赛百味 (pronounced as SAI BAI WEI in Chinese) with the 3 Chinese characters from left to right meaning “surpass”, “hundred or multiple” and “taste” respectively. It can also be literal, such as the Chinese trademark for Apple which is simply the Chinese translation 苹果, pronounced as PING GUO. The translation can also be a combination of both.

We have invited our local counsels from the Chinese Patent and Trademark Law Office CCPIT, Mr. Aimin Huh, Trademark Litigator, and Ms. Zhou Ling, Trademark Prosecutor, to explain this and to answer your questions during a breakfast seminar on September 17, 2018 at 09:00-11:30 in our office, Narvavägen 12 in Stockholm.

The seminar will be held in English and please let us know if you have any food allergies. See full invitation here

Please RSVP before September 01, 2018 to reception@norens.se