Noréns Innovation Indicator 2018

RaySearch är Sveriges mest innovationstäta företag

Enligt Noréns Innovation Indicator är RaySearch Laboratories (publ) Sveriges mest innovationstäta företag 2018. RaySearch utvecklar och säljer innovativa mjukvarulösningar för förbättrad cancerbehandling, bland annat genom dosplaneringssystemet RayStation och onkologiinformationssystemet RayCare. RayStation och numera även RayCare används på cancerkliniker används sedan länge världen över i arbetet med att bekämpa cancer genom att ge patienterna rätt stråldos. Under 2016 hade RaySearch en omsättning på 531 mSEK, och lämnade in 10 patentansökningar. Det gör RaySearch till det företag som gjorde flest patentansökningar i relation till omsättningen. Patentportföljen är fokuserad på mjukvara för dosplanering.

– Vi är mycket glada över att hamna på första plats i Noréns Innovation Indicator. För oss är detta ett bevis på våra medarbetares kreativitet och drivkraft att förbättra strålbehandlingen för patienter över hela världen. På RaySearch uppmuntras fritt tänkande och vi arbetar kontinuerligt med att ta fram och implementera idéer som även ligger utanför de direkta tillämpningsområden vi för närvarande fokuserar på. RayStation och RayCare har bägge skapats genom aktivt innovationsarbete. Vi avser att fortsätta bidra till patientnära innovation och förbättrad cancervård så länge det behövs, säger Danielle Lewensohn, immaterialrättschef.

Noréns Innovation Indicator 2018

Rank 2018 Rank 2017 Företag Antal publicerade nya patentansökningar Omsättning 2016 (mSEK) Nya patent-ansökningar/ omsatt miljard
1 (-) RAYSEARCH 10 531 18.8
2 (-) VÄLINGE INNOVATION 18 1000[1] 18.0
3 (3) AXIS 63 7386 8.5
4 (2) ERICSSON 1801 222600 8.1
5 (1) FINGERPRINT CARDS 37 6638 5.6
6 (6) THULE 31 5611 5.5
7 (7) HALDEX 22 4374 5.0
8 (9) AUTOLIV 243 61 349 4.0
9 (5) SKF 201 72800 2.8
10 (10) HUSQVARNA 88 35982 2.4
11 (14) DOMETIC SWEDEN 30 12388 2.4
12 (16) ASSA ABLOY 130 71293 1.8
13 (8) SPOTIFY 50 28600[2] 1.7
14 (12) ELECTROLUX 204 121093 1.7
15 (-) HOGANAS 13 8223 1.6
16 (13) SANDVIK 108 81553 1.3
17 (18) SAAB 36 28631 1.3
18 (15) ALFA LAVAL 44 35634 1.2
19 (29) ATLAS COPCO 107 101536 1.1
20 (-) PERSTORP 11 11305 1.0

Golvföretaget Välinge knep andraplatsen i år. Välinge utvecklar teknik för bland annat så kallade ”klickgolv” men några golv säljer man inte. stället går affärsmodellen ut på att uteslutande sälja patentlicenser, vilket gör att patent är en viktig del av verksamheten.

Telekomjätten Ericsson är det svenska företag som lämnar in överlägset flest patentansökningar och man ligger högt i topp varje år även vad gäller antal ansökningar per omsatt krona. Nätverkskameratillverkaren Axis ligger även i topp fem varje år.

Noréns Innovation Indicator är en årlig ranking av svenska företags innovationstäthet, och bygger på ett nyckeltal för hur aktivt ett företag arbetar för att skydda sin framtida omsättning med hjälp av patent. Noréns Innovation Indicator gör det möjligt att mer objektivt jämföra hur företag arbetar med att skydda sina idéer.

Noréns Innovation Indicator mäter antal patentsökta uppfinningar per omsatt krona. Ett högt tal representerar hög innovationstäthet.

Noréns Innovation Indicator beräknas med 18 månaders fördröjning, eftersom patentansökningar hålls hemliga en tid efter inlämning. Därför är 2016 det senaste år för vilket det finns fullständiga data.

Det som är spännande med Noréns Innovation Indicator är att stora och små företag kan ”tävla” på lika villkor. Ett högt värde på Noréns Innovation Indicator signalerar en målmedveten satsning vad gäller teknikutveckling och offensiv strategi för att skydda resultaten av denna utveckling. Därmed finns ofta goda förutsättningar för tillväxt.

– Det är roligt att synliggöra den innovationskraft som finns i Sverige och vi gratulerar RaySearch till förstaplatsen, säger Anders Bratt på Noréns Patentbyrå AB.

 

Om Noréns Innovation Indicator

Noréns Innovation Indicator mäter innovationstäthet definierat som patentaktivitet i förhållande till omsättningen, och har utarbetats av Noréns Patentbyrå AB. Det kan användas som ett mått på hur aktivt företaget är att utveckla ny teknik samt att skydda sin framtida omsättning med hjälp av patent.

    • Endast företag med koncernhuvudkontor i Sverige ingår, vilket utesluter bland andra Scania och AstraZeneca.
    • Endast företag med minst tio nya patentansökningar och med en omsättning om minst 100 mkr år 2016 ingår. Eftersom patentansökningar publiceras med fördröjning är 2016 det senaste året för vilket det finns fullständiga data i dagsläget.
    • Omsättning på koncernnivå (där inte annat anges) har hämtats från årsredovisningen för år 2016.
    • En patentfamilj anses som en patentansökan i denna studie. En patentfamilj gäller i typfallet en enda uppfinning. En patentfamilj kan resultera i ansökningar och beviljade patent i fler länder.
    • Läkemedelsbolag – som ofta satsar på färre men viktiga patent – hamnar utanför listan på grund av de flesta företag antigen tillhör koncerner med huvudkontor utanför Sverige (AstraZeneca, GE Healthcare) eller är relativt små.

 

[1] Välinges omsättning enligt uppgift på valinge.se

[2] Spotifys omsättning enligt va.se.

Nobelpriset i Ekonomi går till …. patentsystemet!

Riksbankens pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne har gått (med hälften) till Paul Romer vid NYU Stern School of Business, New York för ”för att ha integrerat teknisk utveckling i långsiktig makroekonomisk analys”. Romer fick sitt pris för sin forskning kring innovationsklimat, där han visade att ett väl balanserat patentsystem är viktigt för att främja tillväxt. Den möjlighet till ensamrätt som patent ger stimulerar investeringar i forskning och utveckling vilket i sin tur stimulerar ekonomisk tillväxt. Andra hälften av priset gick till William D. Nordhaus, Yale University. Mer information finns på Kungliga vetenskapsakademins hemsida:

https://www.kva.se/sv/pressrum/pressmeddelanden/ekonomipriset-2018

 

Welcome to learn more about Chinese Trademark Strategies!

Welcome to learn more about Chinese Trademark Strategies!

China is an increasingly significant market to European companies. Only Beijing has 25 million people and China has a total of 1,4 billion people, compared to the EU’s 500 million. Not only laws and practice are different in China from an EU perspective, but also the way trademarks are being created and used. To build a solid trademark protection and to avoid infringement it is crucial to be aware of such differences.

Did you know that Chinese companies and consumers tend to identify foreign trademarks by using Chinese equivalents? The translation can be phonetic, such as the fast-food trademark Subway that is translated to the Chinese characters 赛百味 (pronounced as SAI BAI WEI in Chinese) with the 3 Chinese characters from left to right meaning “surpass”, “hundred or multiple” and “taste” respectively. It can also be literal, such as the Chinese trademark for Apple which is simply the Chinese translation 苹果, pronounced as PING GUO. The translation can also be a combination of both.

We have invited our local counsels from the Chinese Patent and Trademark Law Office CCPIT, Mr. Aimin Huh, Trademark Litigator, and Ms. Zhou Ling, Trademark Prosecutor, to explain this and to answer your questions during a breakfast seminar on September 17, 2018 at 09:00-11:30 in our office, Narvavägen 12 in Stockholm.

The seminar will be held in English and please let us know if you have any food allergies. See full invitation here

Please RSVP before September 01, 2018 to reception@norens.se

Konsten att skydda koncept

I takt med att informationsflödet ökar blir det allt viktigare för företag att ha ett enhetligt och igenkännbart uttryck. Det kan exempelvis vara fråga om en homogen butiksinredning, såsom Apples, eller ett konsekvent använt mönster, såsom Hästens Sängars rutmönster. Kommersiella kännetecken är ägnade att signalera ett visst kommersiellt ursprung. Det gäller i minst lika hög grad koncept. Karakteristiskt för koncept är att de ofta utgörs av fler komponenter än vad som ingår i det traditionella immaterialrättsskyddet, där helheten eller genomgående teman bidrar till igenkänningen. I ett koncept finns ofta imagebärande delar som är oskyddade och därmed särskilt. Läs mer om konsten att skydda koncept här!

 

Storbritannien ratificerar fördraget om den gemensamma patentdomstolen

Ett stort steg mot ett enhetspatent för Europa togs idag när Storbritannien meddelade att de ratificerar fördraget om de gemensamma patentdomstolen. Fördraget innebär att en patentsökande kan få ett enda patent som gäller ett stort antal Europeiska länder utan validering, samt att frågor om patentets giltighet kan prövas centralt för hela Europa. För att detta ska träda i kraft krävs dock även att Tyskland ratificerar fördraget.

2018-04-27

Noréns har gått med i SACG

Noréns Patentbyrå AB har blivit medlemmar i the Swedish Anti-Counterfeiting Group (SACG), Svenska Föreningen mot Piratkopiering. SACG är en ideell och politiskt oberoende förening som arbetar med att förhindra piratkopiering och handeln med piratkopierade varor. Idag uppskattas fem till sju procent av den totala världshandeln utgöras av piratkopierade varor. Detta har inte bara effekter för den enskilde rättighetsinnehavaren, utan även för marknaden i stort, människors hälsa, och människors säkerhet. Sedan starten 1997 har SACG aktivt drivit dessa frågor genom lobbying och opinionsarbete för att få politiker och andra beslutsfattare att prioritera frågan.

 

Intrång i upphovsrätt till båt

Mål PMT 11062-16 gällde bland annat frågorna om en motorbåt av modellen Nord West 420 Flybridge hade upphovsrättsligt skydd som ett alster av brukskonst, och om konkurrentens motorbåt Nord West 430 Flybridge gjorde intrång i denna upphovsrätt. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att båten hade upphovsrätt i och med att den ”är en intellektuell skapelse” och att upphovsmannen ”vid skapandet har kunnat uttrycka sin kreativa kapacitet genom att göra fria och kreativa val.” Nord West 430 Flybridge var i princip en kopia av originalbåten Nord West 420 Flybridge och ansågs därför göra intrång i upphovsrätten.

Vad som skyddas genom upphovsrätten har varierat över tid då föreställningar om vad som är konstnärligt är i ständig förändring. Det är i alla fall tydligt att vad som kvalificeras för upphovsrättsligt skydd går i en liberaliserande riktning och allt mer anses nå upp till kraven.

Men om till och med båtar kan skyddas genom upphovsrätten, varför ska vi då satsa på ett designskydd för vår produkt? Skälen är flera. För det första är brukskonstskyddet en svensk företeelse. Även om produkten skulle anses ha skydd i Sverige går det inte att räkna med samma skydd utomlands. Designrätten å andra sidan är helt harmoniserad i EU och relativt harmoniserad runt om i världen. Vidare är upphovsrätten en oregistrerbar rättighet. Det betyder att det inte går att veta om produkten faktiskt når upp till kraven för skydd innan saken prövas i domstol, vilket kan bli både dyrt och långdraget. Det tredje och kanske viktigaste skälet är att skyddsomfånget för en registrerad design är större än det skydd som en upphovsrätt ger. Upphovsrätten täcker i princip bara kopior, medan designrätten ger skydd för allt som ger den kunnigare användaren samma helhetsintryck. 

Hör gärna av er om ni har frågor kring upphovsrätt och designskydd!

Hör gärna av er till Emma om ni vill diskutera detta eller har några frågor.

 

 

Karmas grundare med på Forbes ”30 under 30”-lista 2018

Karma har en app genom vilken privatpersoner, till halva priset, kan rädda mat som riskerar att slängas av mataffärer och restauranger. Företaget har än så länge räddat åtminstone 50 ton mat, vilket har tagit dess grundare Ludvig Berling, Elsa Bernadotte och Hjalmar Ståhlberg Nordegren till Forbes ”30 under 30”-lista för social entrepreneurs år 2018. Stort grattis säger vi på Noréns!

För mer information klicka på länken nedan och se intervjun med Elsa Bernadotte och Mattias Larsson i SVT:s morgonstudio.

https://www.facebook.com/KarmaSverige/videos/1769530326411514/